Tillbaka!

Det har hänt ett och annat sen jag senast bloggade i somras. Förutom att jag haft ett oerhört skönt sommarlov har jag också flyttat! Det var inte en så lätt process eftersom jag älskade lägenheten jag bodde i tidigare och hade hunnit bo där i tre år. Men eftersom jag bara kom på fördelar med att flytta till en studiebostad (t.ex. billigare hyra förstås, torkskåp för disken, en ordentlig ugn, några kvadratmetrar till och framförallt en egen tvättmaskin ♥) bestämde jag mig för att skicka in en ansökan. I slutet av sommaren fick jag veta att jag fått en lägenhet och då gick jag ju förstås obehindrat in i en hysterisk inredningsmode. Det jag hade oroat mig över angående flytten var bl.a. det att mitt hjärta egentligen bultar för gamla lägenheter med charm och breda fönsterbräden och nu skulle jag flytta från en lägenhet byggd 1928 till en byggd 2014. Min "mission" har därför varit att försöka göra min nya lägenhet så mysig som möjligt och trotsa allt som heter studielägenhet och kala ytor. Ännu har jag en del att jobba på men här är i varje fall ett litet smakprov på hur det ser ut nu. 

Sugkoppsvajern är från Granit!

Köpte faktiskt inga nya möbler eftersom jag var rätt så nöjd med mina gamla.

 Burkarna har fått en ny plats uppe på köksskåpen.

Blev oerhört glad över den nya utsikten! Även om det var intressant att följa med ens grannars vardag på nära håll föredrar jag att andas lite.

String!

 Vi hittade en gång en gammal stringhylla på vårt sommarställe. Hittills har den stått i bastukammaren men tyckte den skulle komma bättre till rätta på något annat ställe - så flyttade den till verandan. Kom på mig själv halvspringandes med en hammare i handen, så pass ivrig var jag. 

Sommarskatter

Här kommer lite blandade bilder från vår sommarstuga. När man fotat varenda skrymsle i sin egen lilla lägenhet är det otroligt inspirerande att få gå loss i ett annat hus!

Skatter i form av minnen

Tänkte jag skulle variera min materiella blogg lite genom att skriva om något helt annat, nämligen det jag gått och tänkt på i många veckor nu, sommaren. 

Det är konstigt hur man kan komma ihåg vissa saker så tydligt. Ett av de tidigaste sommarminnena jag har är när jag sitter på en brygga, på Simsalö ute i Sibbo skärgård. Jag når inte vattnet med mina fötter och bryggan sticker mej i knävecken. Jag har en glass i handen, jag har glömt vad den heter, men det är en isglass inne i en strut av paff, man kan skuffa den uppåt och på bottnen bildas en tjock, äckligt söt saft som man kan dricka upp på slutet. Glassen smakar apelsin och sommar, den svalkar sådär skönt så man får gåshud på samma gång som solen bränner mot huden.

När jag var yngre åkte vi mycket omkring med vår träbåt Cantina. Många av mina sommarminnen finns just i den båten. Doften av båtlack och bensin, motorns dova brummande och ljudet av vågor som möter skrovet. Pappa vet precis var varje grund ligger men det är ändå något skrämmande med havet också. Det är lite för stort, lite för djupt och där finns lite för mycket skrämmande saker som t.ex. stenar, och ännu värre, stenar med sjögräs. Ibland är vågorna också lite för stora, t.ex. när butiksbåten gasar förbi, som tur kan man då gå in i kajutan och sitta, där är man i skydd. Vi åker ofta till Norrkulla som är en sandstrand inne i en vik vid ett stort berg. Vi har en ”egen” sten man kan förtöja båten vid och den fungerar även utmärkt som hoppavsats. Bottnen här är av den finaste av sand, jag har aldrig varit i södern men jag tänker mig att det här nog är det närmaste man kan komma, medan jag snorklar vid vasskanten. På stranden kan man plocka ”shellsnäckor” (dvs. de liknar bensinmacken Shell’s logo, när jag lärde mig engelska insåg jag varför) och äcklas lite av de som ännu har djuret i sig.

 Cantina.

 (bild: doria.fi)

                                                 

                                                     På kartan har jag märkt ut Norrkullalandet.

Shellsnäckor.

Finaste skogen. Förra sommaren jobbade jag mycket och längtade till semestern, jag hade en liten mental bild som jag peppade mig själv med ibland, på bilden satt jag i den här skogen på en stubbe och bara satt och njöt av tystheten och dofterna. När jag äntligen kom till skogen på riktigt hann jag sätta mig i kanske 5 minuter, sedan blev jag anfallen av en svärm älgflugor och fick springa hem, idylliskt...

Midsommarbrasan är en kär tradition. Det är en släkting som varje år samlar ihop en stor hög skrot och snällt nog låter allmänheten komma och titta. Det är speciellt fint när man får titta på brasan i gott sällskap, vi brukar sitta där bland myggorna tills någon tappar nerverna, då går vi tillbaks till stugan och kanske spelar kort på verandan.

På senare dar har jag mest njutit av att leta efter gammalt ”skrot” på diverse vindar och i skjul. En potentiell sorkfeber gör alltid det hela ännu mer spännande.

Finns också massa fina möbler från flera olika årtionden man kan beundra på vår stuga.

Till sist två bilder från ett av mina favoritställen, ändan av bryggan. Jag hoppas på ännu en oförglömlig sommar!

Skatter från en gammal skola

 En gammal skola här i Helsingfors ordnade en dag ett loppis plus auktion eftersom skolan skall renoveras. Ingen tvekan om att jag och Ia skulle vara på plats, även om det innebar att jag måste skolka från skolan. När man efter lite köande äntligen kom in var stämningen kaotisk, svettig och dammig på samma gång, folk ville komma åt de gamla skolplanscherna och visst var det ett skolplanschhimmelrike där inne. När det var dags för auktion hade plötsligt alla tröttnat och gått hem och då slog jag och Ia till minsann! Vi köpte båda ett skåp var, mitt kostade 40 e, Ias var löjligt mycket billigare. Det var inte den lättaste matchen att få skåpet 6 trappor upp men nu är det äntligen på plats och jag är så nöjd! 

Jag valde att ha skåpet som ett "kontorsskåp", det rymmer alla mina skolböcker, viktiga papper och min skrivare.

Planschen uppe på skåpet är en av de skolplanscher jag lyckades raffla åt mig.

Här är resten av dem. Den stora kartan kostade bara 20 e. Tror att många var lite tveksamma över spermietavlan men jag tyckte den var cool så den fick bli min.

Medicinskatter

 Senast jag besökte min farfar frågade jag om jag fick titta på hans systers sprutor, hon var en gång i tiden sjuksköterska. När farfar sedan sa att jag fick ärva dem blev jag mycket glad. En dag kommer jag också att vara sjukskötare och därför fascineras jag lite extra av dem. Sprutorna fanns i en liten väska som ser ut att ha varit i flitigt bruk. Det är synd att min farfars syster inte lever mera, det hade varit oerhört intressant att höra hur man jobbade för ca 60 år sedan.

Visst är sprutorna fina och naturvänliga jämfört med dagens plastskräp men undrar nog hur man rengjorde dem?

Medicinflaskor kan man inte ha för många av. 

Gult

Den gula väckarklockan hittade jag på Kaivarin Kanuuna, måste.ha.den. Försäljaren hade skrivit att den inte fungerade men tror tyvärr det var någon som inte förstod sig på mekaniska klockor för det var bara att dra upp den och så tickade den så bestämt att den fick bo på bottnen av min bykkorg i några dagar.